Skräck

Jag sitter med hjärtat i halsgropen och ser på när Charlie ställer sig upp i soffan, springer och sedan slänger sig.
Hela tiden lite för nära kanten. 

Jag har provat att ta honom men då tror han att jag lekar och jagar honom så då får han sån fart, skrattar och slänger sig. 

Jag säger hela tiden nej, sitt ner, gå ner från soffan, lyfter ner honom, in i hans sovrum. 

Men han kommer ut igen, klättrar upp i soffan och börjar på nytt. 


Äventyret har visst bara börjat.. 

Och ja han har napp. I fyra dagar har han gnällt konstant och min hjärna klarar inte det längre. Han har en tand som spruckit genom och två till på gång. Äh, vet inte ens varför jag försvarar mig. Han har napp helt enkelt vid behov.. 

Kommentera här: